Just nu kryper det i kroppen för jag är så uttråkad. Hela sommaren har jag med Mila kunnat springa ut barfota på gräsmattan. Men nu är det ett jäkla bassel varje gång man ska komma ut och barfota vågar man ju knappt vara här i stan då man ej vet vad man kan trampa på. Nej jag behöver friheten att kunna gå ut och pyssla när jag vill. Se Mila leka i gräset med en boll, upptäcka nya saker eller leka i en lekstuga.
Jag vill inte leva såhär, instängd i en lägenhet. Jag vill pyssla o rensa rabatter, känna vindarna i mitt hår, äta frukost på altanen och allt det där andra.
Jag vantrivs. Punkt. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar