Nu orkar jag helt ärligt inte mer. Motgång på motgång hela jäkla tiden! När ska det vända? Jag blir så trött och förbannad på allt som ska gå emot en så fort det börjar se ljusare ut.
Mitt liv ser inte ut som jag vill att det ska göra... inte någonstans... Skuldkänslorna att föda fram ett barn i allt detta tär på mig. Jag önskar att allt var så annorlunda. Jag vet att allt kommer bli bra, jag intalar mig själv det! Jag är en positiv person som ser allt från den ljusa sidan, eller jag var det personen. Efter det här året så har jag börjat tvivla..
Tvivla på allt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar